Att få fart på en sud-Sprint

Jag hade stora förhoppningar om Gelleråsen nästa vecka, men det blev tvärstopp.

Växellådan i liksäck




Det är nåt skumt med lådan, dessvärre kom jag inte på det förrän det var dags att häva i paketet i bilen.
Alltså, dela på motor och låda, ur med oljan och i väg med den igen.

Det var mycket konstigheter med lådan och börjar det krångla så...

Dessutom går jag och väntar på en ny hastighetsmätarwire som fortfarande inte dykt upp. Det börjar bli dags att leta efter ytterligare en för att få hit någon alls.

Mmm, vad gör man i stället?

Har ett märkligt slammer som försvinner när motorn är varm och som jag inbillar mig förändras när man frikopplar.
Stalltipset är annars att det skulle vara kolvslammer. Block och kolvar är uppmätta vid renoveringen men visst, det är inte mycket som förvånar mig längre.

Kollar över, lamell och tryckplatta. Passar samtidigt på att mäta upp svänghjulet om det skull vara något där.

Men intet konstigt funnit.

Fredrik, jo Christos gick igenom förgaseriet när han bänkade. Men precis som du säger så jagade han effekt och en kurva som såg hyfsad ut och la därför inte någon större vikt vid lågvarvet.
Det skall bli spännade att se hur motorn går denna gången när allt är i hop igen. Lyckades överraskande bra när jag skruvade i hop den första gången.

Martin, de där mätmojjorna räcker inte min lön till men förbaskat tacksamt att kunna låna. Å andra sidan vet jag inte vad jag letar efter men lite häftigt ser det allt ut.


Vete tusan vad det är för skumt med lådan, kan vara nåt som hänt med differentialen. Sune och jag kände igenom alla växlar när jag hämtade lådan och jag vet att han lagt våldsamt med tid på att få ordning på den eftersom det upptäcktes än det ena och än det andra när han arbetade med den. Troligen har den varit ute för något missöde i sitt tidigare liv.
Sune skall öppna den igen och se om det går att bli klok på vad som händer.



Så här efteråt hade det nog varit ett bättre val att slänga lådan i skrotcontainern och jagat rätt på ett annat ämne. Nu ligger det en massa arbete nedlagt på den så nu känns det motigt att bara häva den i containern.

Jag fick ju fatt på ett par nya fjädrar från Lesjöfors som skulle kunna passa Sprinten fram. För att inte missa någon eventuell körning har det inte varit läge att prova innan men återigen, vad göra när man går och pillar navelludd.

Gjorde en rigg för att slippa plocka bort spindel och bakre länkarm för att slippa hänga upp bromsok och riskera att tappa drivaxeln.





När det gick att jämföra Lesjöfors-fjädrarna med mina alldeles för mjuka sänkfjädrar var de oroväckande lika i längd. Enligt de uppgifter jag fått tag på borde de vara ca 30% hårdare än originalfjädrarna.




Att de är påtagligt styvare än mina sänkfjädrar blev tydligt när jag skulle montera fjädrarna. Sänkfjädrarna lyckades jag tvinga ihop för hand så mycket att det gick att få på muttern på stötdämparna, men på de här - icke.
Det blev att ta hjälp av fjäderspännare för den övningen.





Sen var det dags för en favorit i repris, hur landar fjädertallriken mot stötdämparkolven. Här var det tyvärr ingen förbättring mot sänkfjädrarna, provade att vrida ytterligare lite på fjädern i fjädertallriken för skapa lite mer utrymme men vete tusan om det blev någon skillnad





Nu återstår att se hur det blir med höjden på bilen. Inte mycket annat att göra än att invänta när jag kan hänga i motor och växellåda. Men jag är orolig för att det blir för högt. Bak gjorde det stor skillnad och där fick jag värma och kapa och greja. Det är mer arbete och svårare att få till det på ett bra sätt fram med tanke på fjädrarnas stigning.

Vill minnas att stålet på 33:ans framfjädrar var ungefär lika grovt som en underarm, så jag är inte ens i närheten.



Fjäderkonstanten landar på 32 N/mm fram och 33 N/mm bak, dvs typ samma. När jag jämförde med uppgifter på original fjädrarna skulle det innebära ca 60% hårdare bak och 30% hårdare fram.
Alltså inga extremer på något vis.

Men nu när jag väl letar vet jag inte vad siffrorna på originalfjädrarna kommer ifrån, så de uppgifterna är nog att se som obekräftade.

Så här ser uppsättningen ut nu. Dj-igt synd att jag inte kunde ta mig upp till Gelleråsen för att känna på hur det funkar på bana.



Bakfjädrarna var en tydlig förbättring för väghållningen. Samtidigt som framvagnen verkar ta mer stryk än tidigare vilket syntes med en gång på skärmbreddarna fram då hjulen tar i mer än tidigare.

Mmm, det kom en äntligen en hastighetmätarwire men naturligtvis icke den från Italien som beställdes via ebay, utan en jag beställde från Alfa-service i tyskland i fredags. Dök upp med bud (!?) redan på måndagen.




Rätt längd, men genomföringarna saknades. Gummit till torpedväggen gick pilla bort med div blessyrer men det var värre med plastgrunkan inne i motorrummet.




Idéer för geomföringar till fyrkantiga hål mottages med tacksamhet.




Fick såga upp plastpluggen och lyckades till slut efter svordomar så kapten Haddock hade blivit avundsjuk, få dit skiten. Låsningen fick bli med en slangbit som tvingades i sågspåret.

Nästa glädjeämne var upptäckten att ena bälgen till styrningen var trasig. Visste egentligen det men hade både blundat för det när jag var där och rev förra gången och sen förträngt det.



Ja, ja... får väl försöka byta den med då.
Innan jag begrep att plastbussningen bara satt fast med ett spår i stången. Lyckades man bara spänna ut alla fjärdedelarna samtidigt så gick det få loss den enkelt.




Lite nytt fett och en ny bälg är nog ingen lyx i alla fall.

Som nytt vet jag inte, men helt är gott nog på det här åket.

Växellådan åter från Sune efter ny felsökning, senaste eländet visade sig bero på för stort slitage i differentialen, men varför, lådan måste fått bra med misshandel genom åren?
Nu finns det nog inget i lådan som inte är sönderplockat och ihopsatt.

Sen kommer den här suringen, i med motor och växellåda.

Fattar inte att jag inte kan komma på nåt sätt som är enklare, det blir ett evigt pallande och flyttande av domkrafter och pallbockar för att kunna få nå upp till övre motorfästet.



Snålsmålänningen har ju fortfarande inte skaffat en motorlyft.

Då var det här med i vilken ordning man skall sätta ihop framvagnen.
Tror jag hittade rätt ordning förra gången och det gick hyfsat enkelt. Kom jag i håg i hur jag gjorde - nä.



Det spänner ju nåt så förb-t i alla bussningar så jag håller på att bli tokig. M;en så här dj-la besvärligt har det aldrig varit förut.



Jag har inte behövt tvinga i bakre skruvarna för länkarmarna med polygrip och domkraft förut. Hur i h-e skall man bära sig åt egentligen.

Jo, så är det förstås.
Inbillar mig bara att jag hittade en monteringsordning förra gången som funkat utan att behöva släppa de bakre infästningarna och ta till våld för att få ihop det. Men den har jag uppenbart förträngt.

Får jag presentera den nya bilmodellen:

- Alfa Romeo Sprint Crosswagon -

För oss som lägger all vår fritid i skog och mark klädda i oljerock och med jaktgeväret över axeln, bäva månde Land Rover.



F-n vad trött jag blir.



Hela 7 cm högre än tidigare, trots samma längd på de här fjädrarna som sänkfjädrarna, obelastade är de 35 mm kortare och bara 30 % (?) styvare än standardfjädrarna. Trodde nog jag skulle kunna åka på dem säsongen ut i alla fall innan jag gjorde nåt åt dem men det här är ju löjligt.
Skall jag behöva riva ner skiten kapa och värma ihop...



Däcken lär inte kunna ta i skärmkanterna i alla fall, det är därför färgen har spruckit och lossnat på skärmbreddarna som syns på bilden.

Quote: Ursprugligen inlagt av Enell

Hur i h-e skall man bära sig åt egentligen.

Gör inga som helst anspråk på att ha den bästa lösningen, men lossa kränghämmaren som Fredrik är inne på. Sen domkraft under fjäderbenet för att hitta rätt läge i höjd (dvs gaffeln på främre armen parallellt med bussningens tvärsnitt). Då brukar det gå att med ”milt” våld skjuta främre länkarmen i läge, inifrån liksom.

[Ändrad 2020-7-26 av Atterhall]

[Ändrad 2020-7-26 av Atterhall]

Jo, trodde nog jag gjorde typ just så förutom att lossa fästena på länkarmarna, de var förbaskat tjuriga att få dit förra gången.

Fortsätter på avdelningen fel som inte finns.

Hastighetsmätarwiren var det ju, på plats efter en del strul med genomföringarna, men gick hastighetsmätaren - nä!
Isär och ihop, funkar det - nä!
Isär och ihop, funkar det - nä!



Det visar sig att den del av wiren som går ner i växellådan är för kort, men bara när wiren är på plats. Förklara det....




Den italienbeställda mätarwiren kom äntligen efter 1½ månads väntan och vips så funkar det.

Enda förklaringen jag kan hitta på är att wirehöljet är för rymligt så när höljet lagts på plats, formen blir ungefär som ett U, så sticker för lite av wiren ut ur höljet för att kunna nå ner i axeln i lådan.
Lägger man wirarna raka bredvid varandra blir längden inne i växellådan snarlik.

Vad tror ni om den här, spännande va...






Jag har varit skum på oljetrycket när bilen blir riktigt varm även på denna motorn. Men nu efter Sviestad i fredags är det ny bottennotering.

- jo, motorn är faktiskt i gång och bilderna tagna vid samma tillfälle

Kollade med ett annat instrument och en givare monterad på adapter vid oljefiltret och får ett långt mycket roligare resultat.

Inte så man är jättesugen på att anmäla sig till Kinnekulle utan att veta.

Ser ju bättre ut... Men de har rätt lågt oljetryck överlag - motorn är ju inte så hög 😁

Båda 16V-maskinerna i 33an har legat på bara ”drygt utslag” på tomgång vid genomvarm motor (95 gr oljetemp). Bekräftas av manualen som säger 1,2 bar som rekommenderat lägstatryck vid tomgång och typ 4,1 vid 5500 rpm om jag inte minns fel.

På gång mot Kinnekulle??

[Ändrad 2020-8-4 av Atterhall]

Då så, att jag inte tänkte på det, klart som f-n att det är höjden på motorn som förklarar det låga trycket
Det är naturligtvis därför jag som är lång har högt blodtryck, fattar inte varför läkarvetenskapen skall krångla till det när det var så enkelt.


Fortsatte forska lite och hängde dit en manometer där originalgivaren sitter, vet inte riktigt vad man skall säga om olika givare men visst blir man brydd...




Trycket kanske inte är bäst på tomgång men det finns nåt tryck i alla fall.

Årets första banmöte för min del var på Sviestad i fredags med Sportvagnssällskapet i Jönköping.



Och äntligen en banprovkörning av fjädrar och växellåda.

Fjädrar:
bak från Toyota MR2 och fram från Ford Probe
hårdare - javisst,
bättre - javisst
Nu blir det tydligt att stötdämparna inte hänger med. Fram där det sitter gula Koni, måste ställas åt, bak där det sitter två olika cykelpumpar av nåt slag måste bytas. Ingen som har några passande gula Koni???



Sammanfattning av fjädrarna: Klar förbättring men kan absolut vara hårdare, det är ju inte ens obekvämt.

Växellåda:
Sune har tagit en låda från en 1,7-liters 33:a och ändrat utväxlingen på 4:an och 5:ans växel. 1:ans- 2:ans- och 3:ans- växel är oförändrade.
Ok, när jag körde bilen på landsväg första gången och lagt i 5:an började jag fundera på vad 6:ans växel satt. Det är tydligt att 5:ans växel fått en märkbart lägre utväxling än tidigare. Men jämfört med Sprint-lådan är stegningen mellan växlarna långt mycket bättre. Det har helt enkelt blivit förbannat roligt att växla

Sammanfattning av växellådan: Vilket lyft





[Ändrad 2020-8-5 av Enell]

Sköj! Blir det Kinnekulle också??

[Ändrad 2020-8-5 av Atterhall]

Nån form av rekord på Kinnekulle i dag, har inte sett så många boxrar på banan sen jag skaffade Sprinten.






Väl hemma efter en varm dag på Kullen
- worth waiting for -

Mäktigt!

Har gått i verkstaden och städat i flera kvällar i rad, måste försöka få ordning för att kunna få in bilarna nu när den tiden börjar närma sig.

Hittade faktiskt en växellåda till en Sud, hade helt glömt bort att jag hade den. Fick nog med den när jag köpte Sprinten med kommentaren att det var något som inte var som det skulle.



Diffen kändes stum och tänkte måste öppna och kolla. Jo, stum var den allt - Quife är ju en tillverkare av differentialbromsar, AGA är en annan och minsann, lådan hade den berömda AGA-diffen.
Trodde mest den förekom på fordon med primitivare arv än Alfa Romeo men vem vet, initiativtagaren kanske siktade på strippen.

Hu, den var stygg!

Det här får nog vara slutet på årets Sprintsäsong, banmötet på Knutstorp.



Har fått rapporter i veckan om att man på Höglandet fått börja morgonresan till jobbet med iskrapning.

Uuuh...

Sprinten blev ju hyfsat hög som synes på bilden innan, då har fjädrarna fram ändå satt sig något.

Det var ett rätt surt pyssel att kapa och värma ihop bakfjädrarna och framfjädrarna kommer bli ändå tristare eftersom de har en större stigning och är ett par mm grövre.



Hittade en genväg när jag såg Forza sålde ut sänkfjädrar från Jamex till Ford Probe.




Enligt infon jag fick skulle sänkfjädrarna vara något styvare än standardfjädrarna, så långt allt väl. Men kolla på bilden, mina gamla sänkfjädrar till vänster, Jamex-fjädrar till Ford Probe i mitten och Lesjöfors standardfjädrar till Ford Probe till höger.




Utan att kunna nån beräkningsformel för fjädrar så kan jag inte få det till annat utan att standardfjädern från Lesjöfors är den styvaste av de tre. Nu står bilen ändå still så jag tänkte prova hur det blir. Positivt är i vart fall att Jamex-fjädern stämmer bra mot både övre och nedre fjädersätet.

Är de alldeles för mjuka för den svarta får jag väl helt enkelt använda dem till Nummer 2, om jag nu kommer så långt nån gång.

Kan ju kanske vara nåt! Det finns beräkningshjälp på nätet, mäta diameter, längd, tråddiameter och antal "fria" varv - sen blir det ungefär bra...

https://www.thespringstore.com/spring-rate-calculator.html

Ingen större skillnad på de olika stålsorterna om man låter bli rostfritt osv. Framfjädrarna till den gröne landade på typ 70 N/mm.

Där har vi ju en beräkningsformel som till och med jag klarar fylla i och använda.
Tack Martin



Det föll sig nu inte bättre att jag fick ett ännu odefinierat oljeläckage på min Bertone så det var bara att kasta i hop fjäderbenen och sparka ut Sprinten i verklighetens bruksåkande. Hustrun jublade inte när hon fick ta den till jobbet i Eksjö i går kväll.

Den blev 20 - 25 mm lägre med sänkfjädrarna men samtidigt mjukare, får se hur den känns efter några mil.

Jag var inne och frågade snällt på firmans verkstad om jag kunde få hjälp med en gaffel till motorbocken.
Tycker inte det funkar så bra med boxermotorn i Biltemas egna fäste.

Jodå, sånt är ju lite kul så det kan vi nog fixa framöver var svaret och rätt var det var så kom det ett samtal.
Visst vet jag att en av killarna har Alfa Rosso i sitt CV, men det går inte annat utan att bli riktigt glad när man möts av detta.

Kul!

Jag har gjort som i matlagningsprogrammen, jag har fyllt på i skafferiet och förberett lite. Dessutom vet man aldrig om man misslyckas och behöver nån i reserv.



Sen i vad och när motorn hamnar i något återstår att se.

Hoppla, hoppla!