AlfaPower

Ej inloggad [Logga in - Registrera dig]
Gå längst ner

Utskriftsvänlig version  
Författare: Ämne: ROSTLAGNING & PLÅTARBETE - olika tekniker -in & -utvändigt
Georg
Moderator
AP's Rost/Sud-Guru
******

Avatar


Inlägg: 7987
Registrerad: 2002-6-20
Befinner sig: NORDINGRÅ
Medlemmen är Offline

Humör: Sudträsket - igen ! :)

[*] Inlagd 2002-12-7 kl 09:10
ROSTLAGNING & PLÅTARBETE - olika tekniker -in & -utvändigt


TEKNIKER vid rep. (ej utvändig-synlig plåt)

1) KOLLA VAR DU HAR BRÄNSLELEDNINGAR
och var tanken sitter och att det inte finns tecken på att tanken/tankröret läcker !!!!!!!!!!

INLEDNING
Tänkte nämna hur man kan gå tillväga, lite beroende på var skadan sitter. Grundentipset är att
alltid vara nogrann. Alla ytor/kanter som skall svetsas skall vara helt plåtrena. Svetsar man
med MIG(egentligen MAG) såbehöver man inte rensa så långt utanför svetsstället. Ca 5-10
mm räcker. Vid gassvetsning må man rensa lite längre. Speciellt med traditionell AGA-svets,
till skillnad från Dillon som inte sprider värmen så långt åt sidorna. Mycket är en fråga om att
man -när man väl kommit fram till själva svetsningen inte ska behöva vara orolig för att det
ska ta eld, eller att man får så mycket ångor att det risk för hälsan. Redan alfa-viruset i sig är
ju en riskfaktor som måste tagas med i kalkylen...Men jag är inte klar än. Det är inte nog med
att plåtytan är plåtren, - den bör helst ha någon form av tjocklek också. Alltså;

2) SKÄR BORT ALLT SOM ÄR ANGRIPET. Jobbar man utifrån i golvet t.ex och skär
bort allt somär anfrätt så kan man ge sig på att man får ta lite till inifrån eftersom det varit
vatten stående och ännu mer angripet än på utsidan.
Då sticker vi emellan med-hur får jag bort plåten då. Vinkelslip är naturligtvis det enklaste
sättet. Det går fort, men det sprutar gnistor, det blir skitigt, risk för antändning även långt bort,
man får an trist grad på andra sidan-som gör att ytbehandlingen är stökig att få bort. Prova
istället med en bra plåtsax. Du behöver en höger och en vänster. Köp inte den billigaste satsen
på Ö & B. Du blir bara förbannad. Gå upp en prisklass. Minst. Är det massa under får du ta
bort det värsta först. Se´n klipper du rent i frisk plåt. Är det svårt att komma åt på ett eller
annat sätt så tar du fram plåtverktyget nr.1: Stämjärnet Jo - ett vanligt stämjärn för trä av god
kvalitet. Ca 15 mm brett. Så länge du inte bänder med stämjärnet så håller det otroligt bra. Du
kan knacka dig fram med en medellätt hammare. Styr gör du dels genom riktningen du slår,
dels genom att vända järnet med fram eller baksida. Ett stämjärn är ju nämligen snedfasat
fram. Du slipar om det så att du har en lite fas på undersidan med, samt att skärytorna fram är
lite buktiga. Då kan du styra lättare. För att stämjärnet ska fungera bra krävs naturligtvis att
plåten inte är alltför sönderklippt så att det är vekt. Gör en bedömning tidigt och arbeta med
stämjärnet så att dom svåråtkomliga ställena är skurna först. Håll järnet vasst !

3) RENSA SÅ ATT DET ÄR PLÅTRENT. Om du använt vinkelslip så har du till att
börja med en grad som ska bort. Den tar du bort antingen med vinkelslipen eller stämjärnet.
Det finns även ett gradverktyg i järnhandeln-ser ut som ett filskaft med en liten metallkrok
som hänger ut i änden. Med den drar man utmed den kapade kanten och skär bort graden -
ungefär som det vore en kniv. Har du klippt rent och använtstämjärnet så måste du rikta plåten
lite så att den nya plåten får bra=tät anliggning.. Det går att göra med en vanlig platt hammare
och ett mothåll. Ett bra budgetmothåll är en liten slägga. Men grundide´n är att mothållet ska
vara tyngre än hammaren. Hur får man bort det sista kladdet på plåten. Det enklast &
effektivaste är en stålborste på vinkelslip. Men MYCKET STOR SKADERISK. Baskrav vid
sådan användning är heltäckande ansiktsskydd=skärm + tjocka kläder + grova handskar + att
man riktar trissan så att man inte får lossnade trådar mot sig - om möjligt. Dom går in en bra
bit i oskyddad hud. Se´n måste man oftast bygga om skyddet på slipen för det täcker inte den
yviga borsten. Man får svetsa på en extra skyddsremsa.- = det går oftast åt en extra vinkelslip
för det ändamålet. I övriga fall är det handjobb som gåller. Stålborste, försiktig slipning med
vinkelslipen,thinner & morakniv & stämjärn. Förresten Morakniven går också bra att skära
plåt med. Det kan finnas ställen där inte stämjärnet funkar. Då blir det morakniv & hammare.
Okey. Vi har nu utgångsläget klart. Riktad kant & rent & snyggt.
ROSTLAGNING TYP GOLV/BALKAR ETC:

4) GÖRA MALL. Nu ska vi göra en mall. Tag ett papper, offra gärna ett fräscht utan text
&
bilder. Gör ett avtryck av hålet genom att hålla papperet mot och sen kolla med andra handen
att avtrycket är OK runt om.. Nu klipper man 2 mm utanför avtrycket. Då har du lagt till
sömsmånen...
5) NY PLÅTBIT. Lägg nu mallen på den avtorkade plåten och rita så noggrannt du kan
utmed mallen. Helst med en mörk och tunn tuschpenna. Klipp plåten med vad du nu har.
Stora bänksaxen eller handsaxen eller om du har en bänkkontursax. Finns t.ex hos NITRAM
AB i Säffle. 0533-15590. Är du riktigt avancerad så finns det en kontursåg som sågar hur
komplicerat som helst att inhandla hos undertecknad. Vare sig det är järn eller aluplåt vi talar
om. Se till att rikta kanten om den blivit ojämn innan du går vidare. Är det en plåt till golvet
ska den kanske buktas något.

6) FORMA PLÅTEN En svagt buktad plåt gör du så här;
Tag en bräda/träklamp som är relativt mjuk. Furu t.ex. Tag en hammare som har en lätt buktad
slagyta. Knacka från mitten på plåten och utat kanterna. Ska plåten vara mer buktad på en ledd
slår du mer på den kanten. Till enbörjan kan det verka tröstlöst. Det händer i stort ingenting.
Men får du hålla på en stund så börjar det hända saker - utan att du slår hårt.. På mindre bitar
är det möjligt att göra kraftiga buktningar men då kan det krävas att du använder en
kulhammare.. Ju längre du håller på ju mer bukt får du. Ju mindre buktad slagyta och
noggrannare du är hur hammaren träffar plåtytan, ju slätare blir resultatet. Har du klantat dig
lite här och var kan du ju alltid rikta dom värsta missarna när du är klar...Ett annat typ av
mothåll som är mycket användbart är sandpåsen. Låt sy en påse kanske 20 x 25 cm av grovt
läder. Fyll den med fin sand till ca 4 cm:s tjocklek. Om du nu ska göra en kanske svängd
pressning på plåten, typ bit av en skärmkant kan du slå den med en penhammre med
sandpåsen som mothåll. Då och då får du ruska om påsen så att den får sin tjocklek igen efter
att du slagit en stund. Blir vecket som du nu slagit in i plåten för runt p.g.a. att penen är lite för
rund så kan du finjustera med en huggmejsel tills pressningen blir så skarp som du önskar.
Avslutningsvis kollar du att du har en fin anliggning mot karossplåten åtminstone på flera
ställen så du kan börja svetsa fast den stumt och fint.

7) FÖRBEREDELSER FÖR SVETSNING. Städa av golv och utrymmet där du ska
svetsa. Skydda filtmattor kablar etc. med passande plåtbitar eller i vissa fall grovt tyg. Tyget
kan i vart fall användas som sprutskydd vi migsvetsning så att du inte får rutor instrument &
lack prickiga.... Se till att utrymningsvägar från svetsplatsen är fria och att du har en
eldsläckare lätt till hands. Ha en öppen vattenflaska gripbar från där du står så att du snabbt
kan släcka om nåt tar fyr. En bra modell är en vanlig duschflaska med lätt riktad stråle så kan
man lätt pricka in under en matta eller så. eller upp i en spalt. Utan att man sjösätter hela
vagnen. Kolla skyddsskärm glasögon att dom är rentorkade så du ser nå´t. Gör fast
ev.jordklämma på ett bra, rent ställe.OBS. Tänk rätt ! svetsar du på bakaxeln ska klämman
sitta på ämnet du svetsar inte i karossen eller på nåt stag. Risken är att du får svetsströmmen
genom kullagren och sen har du ett (minst) fel till att åtgärda. Tag bort jordkabeln på batteriet.
Man får vara varsam på moderna vagnar med all elektronik.....

8) SVETSNINGEN. Det var fanken så mycket tugg för att komma fram till själva
svetsningen. Helt rätt. Men så är det i praktiken. Ett grundligt förarbete gör att svetsningen i
sig är en enkel match. Och resultatet nå´t man vågar tala om. Även när nästa ägare ska granska
pärlan.
Gassvetsning lämnar jag därhän. Jag är inte så van längre. Med MIG(MAG) så ger det ett
säkert resultat om man försöker svetsa med relativt god strömstyrka. Alltså man fuskar inte
genom att köra på lägsta styrka bara för att det går lättare genom att man inte riskerar att
bränna hål. Bedöm plåttjocklekarna och svetsa så att du ser att det vekligen flyter ut lite. Inte
en valk uppepå alltså. Du passar in plåten så att du har jämnt överlapp runt om. Du kan göra
så att du passar in plåten först som du tror är rätt position, sen ristar du med knivspetsen
utmed hålets kanter på plåten och tar bort den och kollar om den hamnade rätt. Blev det bra så
kan du ju nu se att du håller den rätt. Annars jsuerar du bara ritsens läge efter hur rätt den var.
Nu svetsar du små stycken eller punktar där det är bra anliggning. Se´n är det bara att trycka
plåten tätt mot överallt och punkta och efterhand lägga små sträckor med fina svetssträngar.
Genom att ha ett litet litet överlapp kan du kräma på med svetsen och det blir tätt, starkt &
bra.
Nackdelen är att man får en liten kant som rosten kan fästa i, men om man sprayar
hålrumsvätska på kanten så får man skydd i spalten. Bäst resultat får man oftast om man
svetsar från det håll man har bäst kontroll. Underifrån är alltid svårare än uppifrån. Tänk även
på att man behöver lite mer trådmatning när man jobbar underifrån.

9) TRÖSKLAR Ett av problemen med rostlagning är risken att karossen slår sig. Ska
man byta en hel tröskel som täcker från skarven nertill ända in till gummilisten oppepå
tröskeln och dessutom har tagit bort dörrarna då måste man vidtaga åtgärder innan man skär
bort tröskeln. Annars kan du stå där efteråt med en kaross som dina fina dörrar inte passar på !
I detta läge får man svetsa kryss-strävor i dörrhålen först. Se´n går det lätt att jobba på. Ett
annat sätt är att ha dörrarna kvar och kolla under resans gång att inget rör sig. Viktigt är
naturtligtvis att bilen är upppallad så att t.ex inte dom främre pallbockarna står för långt fram
eller bak så att tyngden av motorn böjer hela karossen när man börjar kapa ur stycken. En
nödlösning är att släppa ner karossen på hulen som då genom hjulupphängningarna sprider ut
böjkrafterna över större yta än ett par pall bockar.. Man kan om man har motorn i lyfta lite
mitt under dess tyngdpunkt så att den bara marginellt belastar karossen. Bäst är naturligtvis
om den inte är i.
Ett bra sätt att komma runt problemet och inte göra mer än nödvändigt är att inte byta
trösklarna ända upp till gummilisten. Är inte trösklen rostig ända dit utan som oftast utmed
nederkanten, typexempel Giulietta/75 etc. Då skiter man i att köpa en färdig tröskel utan låter
en plåtis bocka en i 1 mm plåt. På många av modellerna har vi ju plastsjok på trösklarna så det
har ju ingen praktiskt betydelse om plåtslagarn får till exakt rätt böj eller knäcker bukten
stegvis. Man har då färdig plåt att svetsa i utan grundfärg och kan då själv bestämma hur långt
upp man ska gå med bortkapningen av den gamla. På en 75:a t.ex är det ofta praktiskt att skära
precis nedanför där tröskeln viker in under dörren. Då är det relativt enkelt med för plåtis att
bocka fram formen. Lämpligen gör man tröskeln i två sektioner med skarv på mitten så är det
lättare att jobba. Anledningen till att man kanske inte bara byter sista cm:arna nertill är attt om
man går upp mot dörren kan man med god sikt utföra lagningarna av den lodräta inre delen av
lådan & eventuella domkraftsfästen & golvet som dom sitter mot &......Vissa modeller har så
pass komplicerade ändstycken på lådorna att det kan vara lättare att köpa färdiga, även om
man kanske tar boprt dellen in mot gummilisten. Överkanten på det nya partiet svetsas med
smalt typ 2 mm överlapp och underkanten med punktsvetsar. Borra nederkanten med 3 cm:s
avstånd med 5 mm borr först och slipa baksidan så att det är fritt från grader. Med den
hålstorleken kan du elda på bra med svetsen och det fyller hålet snyggt. Man kan få göra en
liten liten cirkelrörelse med munstycket för att det ska fylla hela. Men du kommer ner bra och
får fäste i undre plåten vilket naturligtvis är A och O.

10) GOLV. I golvets lägre partier sitter det stora runda lock där ofta rosten får fäste. Gör
då inte misstaget att svetsa igen hålen helt utan att ta upp avrinningar. Ett litet hål, kanske 2
mm borras och sen sslår du in ett dorn eller likande och viker ner det så att hålet blir riktat
bakåt. Skulle du få läck på vidrutan eller typ så kommer du inte att upptäcka detta i brådrasket
om du inte har dessa små hål. Det syns direkt om du böjer dig ner och kollar en torr dag om
det fuktar kring hålen.

KURIOSA
Köpte en gång en skabbig sud. På ena sidan satt det ny tröskel. Vid närmare titt upptäcktes att
den satt med 4 punkter utanpå den gamla. Men genom provningen hade det gått bra på detta
sätt. Det finns olika sätt att göra det på.....
Säljaren - Herr Nilsson - var inte ansvarig för detta skolexempel.


Av Georg , Senast uppdaterad 2001-11-23

TEKNIKER (synliga ytor)

1) KOLLA VAR DU HAR BRÄNSLELEDNINGAR
och var tanken sitter och att det inte finns tecken på att tanken/tankröret läcker !!!!!!!!!!

INLEDNING
Tänkte nämna hur man kan gå tillväga, lite beroende på var skadan sitter. Grundentipset är att
alltid vara nogrann. Alla ytor/kanter som skall svetsas skall vara helt plåtrena. Svetsar man
med MIG(egentligen MAG) såbehöver man inte rensa så långt utanför svetsstället. Ca 5-10
mm räcker. Vid gassvetsning må man rensa lite längre. Speciellt med traditionell AGA-svets,
till skillnad från Dillon som inte sprider värmen så långt åt sidorna. Mycket är en fråga om att
man -när man väl kommit fram till själva svetsningen inte ska behöva vara orolig för att det
ska ta eld, eller att man får så mycket ångor att det risk för hälsan. Redan alfa-viruset i sig är
ju en riskfaktor som måste tagas med i kalkylen...Men jag är inte klar än. Det är inte nog med
att plåtytan är plåtren, - den bör helst ha någon form av tjocklek också. Alltså;

2) SKÄR BORT ALLT SOM ÄR ANGRIPET. Jobbar man utifrån i golvet t.ex och skär
bort allt somär anfrätt så kan man ge sig på att man får ta lite till inifrån eftersom det varit
vatten stående och ännu mer angripet än på utsidan.
Då sticker vi emellan med-hur får jag bort plåten då. Vinkelslip är naturligtvis det enklaste
sättet. Det går fort, men det sprutar gnistor, det blir skitigt, risk för antändning även långt bort,
man får an trist grad på andra sidan-som gör att ytbehandlingen är stökig att få bort. Prova
istället med en bra plåtsax. Du behöver en höger och en vänster. Köp inte den billigaste satsen
på Ö & B. Du blir bara förbannad. Gå upp en prisklass. Minst. Är det massa under får du ta
bort det värsta först. Se´n klipper du rent i frisk plåt. Är det svårt att komma åt på ett eller
annat sätt så tar du fram plåtverktyget nr.1: Stämjärnet Jo - ett vanligt stämjärn för trä av god
kvalitet. Ca 15 mm brett. Så länge du inte bänder med stämjärnet så håller det otroligt bra. Du
kan knacka dig fram med en medellätt hammare. Styr gör du dels genom riktningen du slår,
dels genom att vända järnet med fram eller baksida. Ett stämjärn är ju nämligen snedfasat
fram. Du slipar om det så att du har en lite fas på undersidan med, samt att skärytorna fram är
lite buktiga. Då kan du styra lättare. För att stämjärnet ska fungera bra krävs naturligtvis att
plåten inte är alltför sönderklippt så att det är vekt. Gör en bedömning tidigt och arbeta med
stämjärnet så att dom svåråtkomliga ställena är skurna först. Håll järnet vasst !

3) RENSA SÅ ATT DET ÄR PLÅTRENT. Om du använt vinkelslip så har du till att
börja med en grad som ska bort. Den tar du bort antingen med vinkelslipen eller stämjärnet.
Det finns även ett gradverktyg i järnhandeln-ser ut som ett filskaft med en liten metallkrok
som hänger ut i änden. Med den drar man utmed den kapade kanten och skär bort graden -
ungefär som det vore en kniv. Har du klippt rent och använtstämjärnet så måste du rikta plåten
lite så att den nya plåten får bra=tät anliggning.. Det går att göra med en vanlig platt hammare
och ett mothåll. Ett bra budgetmothåll är en liten slägga. Men grundide´n är att mothållet ska
vara tyngre än hammaren. Hur får man bort det sista kladdet på plåten. Det enklast &
effektivaste är en stålborste på vinkelslip. Men MYCKET STOR SKADERISK. Baskrav vid
sådan användning är heltäckande ansiktsskydd=skärm + tjocka kläder + grova handskar + att
man riktar trissan så att man inte får lossnade trådar mot sig - om möjligt. Dom går in en bra
bit i oskyddad hud. Se´n måste man oftast bygga om skyddet på slipen för det täcker inte den
yviga borsten. Man får svetsa på en extra skyddsremsa.- = det går oftast åt en extra vinkelslip
för det ändamålet. I övriga fall är det handjobb som gåller. Stålborste, försiktig slipning med
vinkelslipen,thinner & morakniv & stämjärn. Förresten Morakniven går också bra att skära
plåt med. Det kan finnas ställen där inte stämjärnet funkar. Då blir det morakniv & hammare.
Okey. Vi har nu utgångsläget klart. Riktad kant & rent & snyggt.
ROSTLAGNING TYP GOLV/BALKAR ETC:

4) GÖRA MALL. Nu ska vi göra en mall. Tag ett papper, offra gärna ett fräscht utan text
&
bilder. Gör ett avtryck av hålet genom att hålla papperet mot och sen kolla med andra handen
att avtrycket är OK runt om.. Nu klipper man 2 mm utanför avtrycket. Då har du lagt till
sömsmånen...
5) NY PLÅTBIT. Lägg nu mallen på den avtorkade plåten och rita så noggrannt du kan
utmed mallen. Helst med en mörk och tunn tuschpenna. Klipp plåten med vad du nu har.
Stora bänksaxen eller handsaxen eller om du har en bänkkontursax. Finns t.ex hos NITRAM
AB i Säffle. 0533-15590. Är du riktigt avancerad så finns det en kontursåg som sågar hur
komplicerat som helst att inhandla hos undertecknad. Vare sig det är järn eller aluplåt vi talar
om. Se till att rikta kanten om den blivit ojämn innan du går vidare. Är det en plåt till golvet
ska den kanske buktas något.

6) FORMA PLÅTEN En svagt buktad plåt gör du så här;
Tag en bräda/träklamp som är relativt mjuk. Furu t.ex. Tag en hammare som har en lätt buktad
slagyta. Knacka från mitten på plåten och utat kanterna. Ska plåten vara mer buktad på en ledd
slår du mer på den kanten. Till enbörjan kan det verka tröstlöst. Det händer i stort ingenting.
Men får du hålla på en stund så börjar det hända saker - utan att du slår hårt.. På mindre bitar
är det möjligt att göra kraftiga buktningar men då kan det krävas att du använder en
kulhammare.. Ju längre du håller på ju mer bukt får du. Ju mindre buktad slagyta och
noggrannare du är hur hammaren träffar plåtytan, ju slätare blir resultatet. Har du klantat dig
lite här och var kan du ju alltid rikta dom värsta missarna när du är klar...Ett annat typ av
mothåll som är mycket användbart är sandpåsen. Låt sy en påse kanske 20 x 25 cm av grovt
läder. Fyll den med fin sand till ca 4 cm:s tjocklek. Om du nu ska göra en kanske svängd
pressning på plåten, typ bit av en skärmkant kan du slå den med en penhammre med
sandpåsen som mothåll. Då och då får du ruska om påsen så att den får sin tjocklek igen efter
att du slagit en stund. Blir vecket som du nu slagit in i plåten för runt p.g.a. att penen är lite för
rund så kan du finjustera med en huggmejsel tills pressningen blir så skarp som du önskar.
Avslutningsvis kollar du att du har en fin anliggning mot karossplåten åtminstone på flera
ställen så du kan börja svetsa fast den stumt och fint.

7) FÖRBEREDELSER FÖR SVETSNING. Städa av golv och utrymmet där du ska
svetsa. Skydda filtmattor kablar etc. med passande plåtbitar eller i vissa fall grovt tyg. Tyget
kan i vart fall användas som sprutskydd vi migsvetsning så att du inte får rutor instrument &
lack prickiga.... Se till att utrymningsvägar från svetsplatsen är fria och att du har en
eldsläckare lätt till hands. Ha en öppen vattenflaska gripbar från där du står så att du snabbt
kan släcka om nåt tar fyr. En bra modell är en vanlig duschflaska med lätt riktad stråle så kan
man lätt pricka in under en matta eller så. eller upp i en spalt. Utan att man sjösätter hela
vagnen. Kolla skyddsskärm glasögon att dom är rentorkade så du ser nå´t. Gör fast
ev.jordklämma på ett bra, rent ställe.OBS. Tänk rätt ! svetsar du på bakaxeln ska klämman
sitta på ämnet du svetsar inte i karossen eller på nåt stag. Risken är att du får svetsströmmen
genom kullagren och sen har du ett (minst) fel till att åtgärda. Tag bort jordkabeln på batteriet.
Man får vara varsam på moderna vagnar med all elektronik.....

8) SVETSNINGEN. Det var fanken så mycket tugg för att komma fram till själva
svetsningen. Helt rätt. Men så är det i praktiken. Ett grundligt förarbete gör att svetsningen i
sig är en enkel match. Och resultatet nå´t man vågar tala om. Även när nästa ägare ska granska
pärlan.
Gassvetsning lämnar jag därhän. Jag är inte så van längre. Med MIG(MAG) så ger det ett
säkert resultat om man försöker svetsa med relativt god strömstyrka. Alltså man fuskar inte
genom att köra på lägsta styrka bara för att det går lättare genom att man inte riskerar att
bränna hål. Bedöm plåttjocklekarna och svetsa så att du ser att det vekligen flyter ut lite. Inte
en valk uppepå alltså. Du passar in plåten så att du har jämnt överlapp runt om. Du kan göra
så att du passar in plåten först som du tror är rätt position, sen ristar du med knivspetsen
utmed hålets kanter på plåten och tar bort den och kollar om den hamnade rätt. Blev det bra så
kan du ju nu se att du håller den rätt. Annars jsuerar du bara ritsens läge efter hur rätt den var.
Nu svetsar du små stycken eller punktar där det är bra anliggning. Se´n är det bara att trycka
plåten tätt mot överallt och punkta och efterhand lägga små sträckor med fina svetssträngar.
Genom att ha ett litet litet överlapp kan du kräma på med svetsen och det blir tätt, starkt &
bra.
Nackdelen är att man får en liten kant som rosten kan fästa i, men om man sprayar
hålrumsvätska på kanten så får man skydd i spalten. Bäst resultat får man oftast om man
svetsar från det håll man har bäst kontroll. Underifrån är alltid svårare än uppifrån. Tänk även
på att man behöver lite mer trådmatning när man jobbar underifrån.

9) TRÖSKLAR Ett av problemen med rostlagning är risken att karossen slår sig. Ska
man byta en hel tröskel som täcker från skarven nertill ända in till gummilisten oppepå
tröskeln och dessutom har tagit bort dörrarna då måste man vidtaga åtgärder innan man skär
bort tröskeln. Annars kan du stå där efteråt med en kaross som dina fina dörrar inte passar på !
I detta läge får man svetsa kryss-strävor i dörrhålen först. Se´n går det lätt att jobba på. Ett
annat sätt är att ha dörrarna kvar och kolla under resans gång att inget rör sig. Viktigt är
naturtligtvis att bilen är upppallad så att t.ex inte dom främre pallbockarna står för långt fram
eller bak så att tyngden av motorn böjer hela karossen när man börjar kapa ur stycken. En
nödlösning är att släppa ner karossen på hulen som då genom hjulupphängningarna sprider ut
böjkrafterna över större yta än ett par pall bockar.. Man kan om man har motorn i lyfta lite
mitt under dess tyngdpunkt så att den bara marginellt belastar karossen. Bäst är naturligtvis
om den inte är i.
Ett bra sätt att komma runt problemet och inte göra mer än nödvändigt är att inte byta
trösklarna ända upp till gummilisten. Är inte trösklen rostig ända dit utan som oftast utmed
nederkanten, typexempel Giulietta/75 etc. Då skiter man i att köpa en färdig tröskel utan låter
en plåtis bocka en i 1 mm plåt. På många av modellerna har vi ju plastsjok på trösklarna så det
har ju ingen praktiskt betydelse om plåtslagarn får till exakt rätt böj eller knäcker bukten
stegvis. Man har då färdig plåt att svetsa i utan grundfärg och kan då själv bestämma hur långt
upp man ska gå med bortkapningen av den gamla. På en 75:a t.ex är det ofta praktiskt att skära
precis nedanför där tröskeln viker in under dörren. Då är det relativt enkelt med för plåtis att
bocka fram formen. Lämpligen gör man tröskeln i två sektioner med skarv på mitten så är det
lättare att jobba. Anledningen till att man kanske inte bara byter sista cm:arna nertill är attt om
man går upp mot dörren kan man med god sikt utföra lagningarna av den lodräta inre delen av
lådan & eventuella domkraftsfästen & golvet som dom sitter mot &......Vissa modeller har så
pass komplicerade ändstycken på lådorna att det kan vara lättare att köpa färdiga, även om
man kanske tar boprt dellen in mot gummilisten. Överkanten på det nya partiet svetsas med
smalt typ 2 mm överlapp och underkanten med punktsvetsar. Borra nederkanten med 3 cm:s
avstånd med 5 mm borr först och slipa baksidan så att det är fritt från grader. Med den
hålstorleken kan du elda på bra med svetsen och det fyller hålet snyggt. Man kan få göra en
liten liten cirkelrörelse med munstycket för att det ska fylla hela. Men du kommer ner bra och
får fäste i undre plåten vilket naturligtvis är A och O.

10) GOLV. I golvets lägre partier sitter det stora runda lock där ofta rosten får fäste. Gör
då inte misstaget att svetsa igen hålen helt utan att ta upp avrinningar. Ett litet hål, kanske 2
mm borras och sen sslår du in ett dorn eller likande och viker ner det så att hålet blir riktat
bakåt. Skulle du få läck på vidrutan eller typ så kommer du inte att upptäcka detta i brådrasket
om du inte har dessa små hål. Det syns direkt om du böjer dig ner och kollar en torr dag om
det fuktar kring hålen.

KURIOSA
Köpte en gång en skabbig sud. På ena sidan satt det ny tröskel. Vid närmare titt upptäcktes att
den satt med 4 punkter utanpå den gamla. Men genom provningen hade det gått bra på detta
sätt. Det finns olika sätt att göra det på.....

TEKNIKER (synliga ytor)

På synliga ytor blir lagningarna lite mer komplicerade.Man kan inte här som
under bilen elda på med svetsen bara med tanke på - att här ska det bli starkt.
Minst ovarsamhet ger ofelbart bucklig plåt Så man får tänka sig för hur man
gör.
I princip kan man väl tala om tre varianter t.ex vid byte av skärmkant.
1) Man gör den nya plåten så att den sticker in 6-8 mm över den gamla.
Därefter falsar man ena plåten så att båda hamnar i samma plan. Se´n
punktsvetsar man i förborrade hål med 2-3 cm mellanrum. Gör man detta med
noggrann passning innan så får man relativt enkelt ett slätt resultat.
2) Man gör en något mindre överlapp, ungefär som vid golvsvetsningen - 2
mm, dock att man måste falsa för att få plåtarna i samma nivå. Men bäst blir det
då om man inte sticker in falstången så långt för då får man en väldigt bred
försänkning kvar som skall fyllas med någon formn av spackel el.tenn.
3) Man gör en kant i kant-svetsning. Detta kräver dock en omfattande och
noggrann inpassning för att få en helt jämn anslutning. Svetsningen blir också
ett känsligt jobb så att man gör precis rätt utan att det smälter hål. En metod som
är lite lurig innan man blir van.

Ur detta kan man naturligtvis göra egna tolkningar, men var och en blir väl
lycklig på sin facon,

När det gäller tvåan kan man t.ex tänka sig att helsvetsa . Men det är också
möjligt att göra korta bitar s.a.s
ALLMÄNNT GÄLLER att när du börjar fästa typ en skärmkant så fäster man in
den med punkter väldigt varsamt så att inte någon del står ut, för då blir det inte
plant när man ska försöka pressa in den delen och få fast den. Okey, du har
biten punktad på plats. Då ska det svetsas lite mera ordentligt. Börja då i ena
änden med en kanske 5 mm lång svets. Flytta sen till ungefär 2/3-delar bort och
sätt en till. Sen flyttar du dig fram och tillbaka så att du är så långt bort som
möjligt från föregående svets. Tag god tid på dig för ju bättre plåten hinner
svalna mellan svetsställena, ju mindre slår den sig. Se´n finns det olika varianter
på kylning. Man kan ha tryckluftsblåsen till hands och kyla efter varje svets.
Det finns kylpasta som man kan använda. (har aldrig testat) Men en bra bit på
vägen kommer du om du tar det lugnt och gärna har nå´t annat pill vid sidan av
så att du kör kanske 4 ställen, sen tar du 5 minuter putsning av ventilkåpan. Sen
svets - sen ventilkåpan. På detta sätt kommer du att kunna uppvisa ett påtagligt
resultat av dina mödor; en fräsch ventilkåpa ! Kan vara bra att avleda
uppmärksamheten med om det inte blev nå´n höjdare med skärmkanten....
Ett mål annars är ju att slippa lägga för stora plåtytor dubbelt. Alltså slarvig
passning som ger centimeterbred överlapp med nya rosthärdar som följd.
När det se´n gäller just skärmkanter är det en historia för sig. Man kan bli
mörkrädd när man ser hur många gjort. Skär bort ytterkanten och svetsar på en
ny. Se´n fyller man bara mellanrummet mellan nya kanten med nå´n
silikonmassa eller dito. Inte en enda svetspunkt som håller samman inner och
ytter. Snacka om att man får en mjuk kaross - inget för banåkat precis... I och
för sig kan man förstå att många fuskar eftersom man oftast måste först bygga
upp innerskärmen ochdärefter ytter och sen punkta eller helsvetsa samman
dessa. Det finns en variant som kan tillämpas utan at det blir fullt så jobbigt.
Förutsatt att det bara är ytterkanten som är bortrostad av innerskärmen.
Gör sedvanliga förberedelser. När ytterkanten är tillpassad så vidgar du kanten
på innerskärmen så att den lägger sig mot ytterskärmen. detta göres med
hammare & mothåll. Hamra fram & tillbaka utmed kanten, 1-2 cm in så blir
kanten längre och det enda ställe den kan ta vägen är utåt.. När du är nöjd så
svetsar du yttre kanten först, sen justerar du den inre så att den ligger så bra an
som möjligt mot den yttre. Sen svetsar man hela vägen. Det är ett skitgöra med
huve´t under skärmen men har man gjort rent ordentligt så är det snart gjort.


[Ändrad 2008-12-6 av Georg]




Visa anvädares profil Visa alla inlägg av användare

  Upp till toppen

Powered by XMB 1.9.11
XMB Forum Software © 2001-2011 The XMB Group
[efterforskningar: 17] [PHP: 76.8% - SQL: 23.2%]