Det är nog mest synd om mig i hela världen just idag! Utslagen och soffliggande, varje gång som jag försöker mig på att göra över 3 rörelser i timmen
så slutar det med att jag somnar och sover i 3 timmar. Kan ni tänka er vilken tid det tog att skriva den text? Många rörelser krävdes innan jag bara
kommit hit.
Efter att ha farit land och utomrike runt i en Alfa Romeo som skötte sig perfekt så skulle det vara skönt att komma hem och få slappna av lite för hur
det än är så tar det på krafterna att vara borta. Hinner precis in genom dörren och så slår allt till och farten reduceras till strax under noll och
man hamnar i sängen och världens bekymmer består av hur man ska ligga för att det ska vara minst obekvämt.
Halsen värker och det lindras lite försiktigt av halstabletter som gör att halsmunnen inte hela tiden känns som den vore en viktig del av en
taggtrådsfabrik.
Det är ändå lättare att var förkyld på vintern när man inte har semester, för det känns som slöseri att ligga mitt i sommaren i shorts och bara tycka
synd om sig själv när man redan är ledig och på det viset inte vinner någon oönskad ledighet.
Ute i världen så brinner det och man är osams o vems bok som har rätt, egentligen är väl den enda boken man kan lita på en kokbok? Även om små
tryckfel även där kan starta ett mindre krig vid matbordet. Men å andra sidan så hinner jag inte reflektera så mycket över det för jag är förkyld och
det är mest synd om mig i hela världen!